Det Vandrande Folket Ökenfolket

The First Book

THE DESERTPEOPLE   (Not available in english)

Första Boken

Det Vandrande Folket Ökenfolket

Bok av Ingrid Y Andersson och Peter Edrén

Det finns mĂ„nga vackra och ljussĂ€ttande berĂ€ttelser till mĂ€nskligheten, som pĂ„ olika sĂ€tt vill hjĂ€lpa mĂ€nniskor till förĂ€ndring och förnyelse. Varje berĂ€ttelse i boken, den första av tre böcker om ”Det Vandrande Folket Ökenfolket”, bĂ€r pĂ„ minnen frĂ„n ett vandrande folk, som hade sitt ursprung i nuvarande Iran och Irak och som lĂ€t sig ljusguidas till Egypten, för att dĂ€r fĂ„ möjlighet att bygga ett kloster, ett tempel och Ă€ven skapa ett telepatiskt bibliotek till mĂ€nskligheten. BerĂ€ttelserna i boken förmedlar bĂ„de vandringen vĂ€sterut, upplevelser och uppenbarelser som medlemmarna hade, mötet med Nilen och Egypten, vandringen ut i öknen dĂ€r klostret och templet skulle byggas, tillblivelsen av det telepatiska biblioteket och familjemedlemmarnas inbördes kĂ€rlek till varandra. Varje berĂ€ttelse överför fredliga och ljussĂ€ttande energiflöden, healing och en förstĂ„else för de fredliga livsvĂ€garna pĂ„ Jorden, dĂ€r Ă€ven kvinnorna framtrĂ€der som mycket starka gestalter tillsammans med mĂ€nnen. De som framtrĂ€der i boken Ă€r bland andra Khandira, Okoosii, Mookmamma, Vojina, Bathim, Kautsus och Ibriimidiius.

De telepatiska skriftstÀllarna och förmedlarna överför mÄnga spÀnnande berÀttelser i boken, som Àven kan vara till hjÀlp för mÄnga mÀnniskor idag.

 

Framsidans foto av Peter Edrén 2010

Copyright © 2010 Ingrid Yvonne Andersson   Peter Edrén

Boken Àr unik och vackert inbunden i A-4 format.

 

 

Telepatisk Skrift

 

 

Det Vandrande Folkets BerÀttelser Àr Emottagna och Nedtecknade genom Telepatisk Skrift av Oss, Ingrid Yvonne Andersson och Peter Edrén. BerÀttelserna Àr Ätergivna precis sÄ som Vi har Tagit Emot Dem.

Den Telepatiska Skriften Förmedlar ofta frĂ„n olika Kosmiska HjĂ€lpare och LjussĂ€ttare samtidigt. DĂ€rför varierar BerĂ€ttelserna ibland och det Återgivna SprĂ„ket i Dem kan ocksĂ„ förĂ€ndras.

 Det Telepatiska SprĂ„ket Ă€r uppdelat i smĂ„ och Stora BokstĂ€ver, som har en alldeles Speciell Betydelse i det Vandrande Folkets SprĂ„k. MĂ€nniskor och Gestalter hos Detta Folk, som Förmedlade Direkt frĂ„n Kosmos, Återgav de Viktigaste Orden med Stor Bokstav. Ty De Visste att Dessa Ord var Speciellt Ljussatta frĂ„n De Kosmiska LjussĂ€ttarna och HjĂ€lparna. DĂ€rför innehĂ„ller det Vandrande Folkets BerĂ€ttelser mĂ„nga Stora BokstĂ€ver, som HjĂ€lper LĂ€saren att FörstĂ„ Innebörden i varje Kapitel.

I Stor Tacksamhet har Vi velat BehÄlla BerÀttelserna precis som Vi har Tagit Emot Dem och pÄ sÄ sÀtt fÄtt Möjlighet att PÄbörja Böckerna om det Vandrande Folket i Egypten. 

 

Vi tackar De Kosmiska HjĂ€lparna och LjussĂ€ttarna, samt ÖverrĂ€cker ett speciellt Tack till Somlys.

 

 

UTDRAG UR BOKEN

 

Ökenbarnen 

-Minuch…Minuch!

 -KĂ€ra Mookmamma…vad stĂ„r pĂ„?  

-KĂ€ra Barn…Du skall inte linda Dem. De hör ihop som…som SammanflĂ€tade TrĂ„dar…som Tvillingars SjĂ€lar. 

Den Gamla Kvinnan, med ett ansikte som Lerans spruckna ytor, tog försiktigt av lindorna frÄn Pojken och Flickan. Sedan ringlade Hon den varma rosa fÀrgen frÄn Oljan i Sina HÀnder, Masserade de smÄ kropparna Omsorgsfullt och klÀdde Dem i de Vita klÀderna. Pojken och Flickan sökte genast efter Varandras HÀnder, sÄsom De hade gjort i Moderlivet. 

-SĂ„ ja…nu lever Ă„ter Lugnet i Dem. 

Bathim och Vojina föddes den natten dĂ„ FullmĂ„nen Beskyddade Alla Nyfödda Barn, ty De var mycket, mycket smĂ„. SĂ„ smĂ„ att ingen vĂ„gade Tro pĂ„ Bönerna om Deras Överlevnad, eller pĂ„ Deras första veckor i Livet. Men den kamp som Tvillingarna lĂ€t Sig Ljusguidas av, gav Dem speciella Styrkor. Kvinnorna talade om Mirakel och MĂ„nkrafter, som ingen tidigare hade sett. Varje dag fĂ€rgades Bönerna till nytt Mod, som bara VĂ€xte till Frid och Tillit i Kvinnornas och MĂ€nnens SjĂ€lar och HjĂ€rtan. Deras Tro och TĂ„lamod gav Bathim och Vojina Andning och LĂ€kande Ljus, som ÖverrĂ€ckte namnet Ökenbarnen.

 

Öknen och MĂ„nens stĂ€ndiga NĂ€rvaro genom Tecknen, Symbolerna och BerĂ€ttelserna, förtydligade Platsens NĂ€rvaro för MĂ€nnen, Kvinnorna och Barnen. Det Vandrande Folket följde Nilens strĂ€nder dĂ€r De InhĂ€mtade BerĂ€ttelser, sedan sökte De Sig ut i Öknen mot den Plats dĂ€r Biblioteket skulle placeras. De förde med Sig Örter och vĂ€xter, oljor och kryddor, fröer och tyger genom Öknen. Ty Platsen för Skrifternas Bibliotek var Ljusguidad till Dem, genom Himlavalvet och StjĂ€rnornas Tecken och Symboler. DĂ€r skulle De stĂ€lla Sig i en Cirkel mot Varandra, vĂ€nda mot De Gudomliga BerĂ€ttelserna och mot BerĂ€ttelserna i Biblioteket, samt dĂ€r skulle De ÖverrĂ€cka ett Löfte till Varandra. Löftet Förmedlade att De skulle Återfödas om och om igen med Kunskaperna om Skrifternas Mening och InnehĂ„ll, samt att De om och om igen skulle BerĂ€tta för Kommande Generationer. Detta Löfte var Nedtecknat i sandens korn i de skugglika böljande vĂ„gmönstren och det var Inristat i varje gestalts SjĂ€l, som en Evig Ljusvandring. 

 

Det Vandrande Folket skapade ett Kloster och ett litet BysamhÀlle, som gav Familjerna Trygghet och Gemenskap. DÀr förseglades Krusen med honungsdoppade trasor, innehÄllande Pergamenten och Papyrusrullarna, dÀr varje BerÀttelse var Nedtecknad med Ljusets och MÄnens Kraft. DÀr VÀlsignades ocksÄ De som en dag skulle fÄ taga del av Skrifterna, som skulle öppna Bibliotekets glaserade Lerkrus och fÄ lÀsa BerÀttelserna. I detta perspektiv bakÄt och framÄt Bevarades HÀndelserna i MÄnens SynfÀlt och Ljus, ty det var MÄnens NÀrvaro som Lyssnade pÄ de första Skrifterna.

 

-Bathim! 

Vojina kupade Sina HÀnder och fyllde Dem med den fuktiga sanden. Sedan formade Hon en liten skÄl, som Hon satte ned i sanden.  

-Bathim…Jag har gjort en skĂ„l av sand till Dig.  

Bathim vÀnde Sig om och sprang sÄ fort Han kunde till Vojina. 

-KĂ€ra Vojina…en skĂ„l av sand…som Jag fĂ„r? 

-Ja…som Du fĂ„r i GĂ„va. 

Bathim rörde försiktigt vid den fuktiga sanden. Han kunde KÀnna vÀrmen frÄn Vojinas HÀnder. 

-Du Àr varm om HÀnderna. 

-Det Ă€r vĂ€rmen frĂ„n Ljuset som Jag kĂ€nner…frĂ„n det som vĂ€xer hĂ€r i Mitt HjĂ€rta. 

Vojina höll Sina HÀnder pÄ Bröstet och sÄg pÄ Bathim. 

-VÄra liv i Mitt Bröst. 

-KĂ€ra Vojina…Alla VĂ„ra Liv i Ditt och Mitt Bröst. SkĂ„len Ă€r vacker…den pĂ„minner Mig om Öknen som BerĂ€ttar…om Öknens mĂ„nga BerĂ€ttelser. Vi Ă€r delar av Dem…Delar av Alla BerĂ€ttelserna. 

Bathim kramade om Vojina. 

-Tack…KĂ€ra Syster.

 

Krusen som Mookmamma förde med Sig frĂ„n Nilens strĂ€nder, tillverkade av mycket kunniga Hantverkare som levde nĂ€ra Nilens Vatten och Lera, stod nu i Boningen dĂ€r Vojina och Bathim bodde med Sin mamma Minuch. De stod dĂ€r som pĂ„minnelser om Deras Beslut och Mod att vĂ„ga göra den lĂ„nga Vandringen genom Öknen, samt om Deras Tro, Tillit och TĂ„lamod som följde Dem, som varje LjussĂ€ttande avtryck i sanden. De bar pĂ„ Modet i Sina SjĂ€lar och HjĂ€rtan, samt som Minnen och Bilder frĂ„n tidens begynnelse förde de dessa Kosmiska Tankar vidare till generation efter generation. Mookmamma sade att Deras SjĂ€lar var BeslĂ€ktade med StjĂ€rnornas Urkomst, en Plats som De Tillhörde och LĂ€rde av. 

Varje steg utan dessa Tankar och Kunskaper isolerade Dem i rÀdslor och tvivel, som förde Dem lÀngre och lÀngre bort frÄn FörstÄndets Givarplats. DÄ kom mörkret och solförmörkelsen i Deras HjÀrtan, som penslade varje tanke och gest i nedgÄng. 

Mookmamma förstod, som den Givare Hon var, Ökenmamman med de Helande GĂ„vorna, att Livet var Ljust och Heligt. DĂ€rför talade Hon med StjĂ€rnornas Urkunskaper, med Pannans Energiflöde, som en HjĂ€lp till Dem som stĂ€llde de stora FrĂ„gorna om Livets Mening. NĂ€r Hon VĂ€lkomnade Sina barnbarn Vojina och Bathim, sade Hon till Sin Dotter: 

-KĂ€ra Dotter…ur Dig flödar FĂ€rgernas och Symbolernas Mening…ty dessa Givarbarn…nedsĂ€nda frĂ„n de Kosmiska Urkunskaperna…ÖverrĂ€cker Modets och Krafternas Visdom. De har kommit för att Undervisa Oss…De har kommit för att Ljusguida Oss tillbaka till Skrifternas Plats. 

Mookmamma höll De bĂ„da Nyfödda i Sin Famn, medan Hon slöt Sina Ögon och Bad om Ljus. Det var nĂ€r Hon sĂ„g PĂ€rlemorfĂ€rgernas Rena Skimmer, som Hon utbrast: 

-Gud i Skimmer…Gud i Skimmer…Vi har fĂ„tt tillbaka VĂ„ra ÖkenförfĂ€der. De som Gav Oss Visdomen frĂ„n Början…De som Visade Oss de första LjussĂ€ttande Ökenstegen. Ooh…Gud i Skimmer! 

Minuch sÄg hur Mookmamma vilade Sitt Huvud mot De smÄ Liven och Kvinnans fÄrade ansikte Lyste av tÄrarnas GlÀdje. Det var inte sÄ ofta som Hon kallade Mookmamma för bara Mamma, men det gjorde Hon den gÄngen. 

-KĂ€ra Mamma…vilken GlĂ€dje för Oss. 

 

Krusen bar pÄ Minnen och Bilder frÄn Nilens strÀnder, frÄn den Plats dÀr sorg och GlÀdje hade Format MÀnniskornas och Djurens Liv. Varje Krus Viskade genom de brÀnda vÀggarna, genom Glasyrens tunna skikt och varje Krus Hörsammade de nya BerÀttelserna, som en Evig SÄng. De bar med sig GÄvor frÄn mÄnga TiderÀkningar, frÄn torka och översvÀmningar och De Sjöng dessa SÄnger till varje AnvÀndare av Dem. 

De BĂ„da Nyfödda SĂ„g Krusen i ett Skimmer av Silver, dĂ€r De befann sig i Armarna pĂ„ Mookmamma och nĂ€ra Minuch. De KĂ€nde doften av de salta tĂ„rarna och De KĂ€nde dropparna pĂ„ Sina kinder, samtidigt som De SĂ„g de SjĂ€lsliga Energierna som strĂ€ckte Sig efter Dem. I Gemenskap befann De Sig i flera Dimensioner samtidigt, dĂ€r De bĂ„de sĂ„g Dimensionerna i Kosmos och i den VĂ€lkomnande Ökensanden. Utan Varandra skulle De blivit rĂ€dda och tysta om Sina Kunskaper, men med Varandra blev De i stĂ€llet Öppna och Glada. De var Sammanhörande frĂ„n olika Kosmiska Existenser och lika som Ljusvarelser, sĂ„ som var Menat nĂ€r De sjönk ner i Minuchs Livmoder.

 

Utdrag ur boken

  

Ur Iims visdom 

I Budskapen frÄn De Kosmiska HjÀlparna bÀr Ni med Er Koder och System av Symboler, som Àr en LÀnk mellan Kosmos och Jorden. LÀnken Àr uppbyggd av Kosmiska Energiflöden och Befruktande Kosmiska Gemenskaper, som i den Högsta BemÀrkelse Uttalar Skrifternas Ursprung.

Ur Batiides Visdom  

 

VÄr Fader, Kaamiid Ram, brukade Samtala med Oss om VÄr Moders Betydelse för Honom, nÀr Vi vÀxte upp. Hon hade Skapat KÀrlek och Lycka i Hans Liv, samt Förmedlat Livets Givmildhet och Tacksamhet till varje Steg Hon tog.

Boken ”Det Vandrande Folket  Ökenfolket” gĂ„r att bestĂ€lla via mail pĂ„ info@kioflow.se eller via post pĂ„ adress: KIOFLOW AB, SandbyvĂ€gen 13, 387 73 Löttorp. Boken kostar 300 kr plus frakt 100 kr och Ă€r vackert inbunden i A-4 format. Inbetalning görs pĂ„ Plusgiro 308955-4 eller Bankgiro 5558-2068. NĂ€r du gjort din inbetalning översĂ€nds boken. Vid bestĂ€llning av bĂ„da böckerna, ”Det Vandrande Folket   Ökenfolket” och ”ATLANTIS   DE FEM ÖARNA” kostar de 500 kr plus frakt 100 kr.

Det Vandrande Folket Ökenfolket